På denna sida
Warranter är finansiella instrument som ger innehavaren rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja en underliggande tillgång, som aktier, till ett förutbestämt pris inom en specifik tidsperiod. Warranter är alltså en typ av derivat.
Warranter liknar optioner men med några viktiga skillnader, särskilt när det gäller utgivning och handel.
I denna guide utforskar vi grundläggande koncept för warranternas, olika sorters warranter, hur warranter fungerar och vad investerare bör tänka på.
En warrant är en typ av derivatinstrument som ger innehavaren en rätt, men inte någon skyldighet, att köpa eller sälja (beroende på warrantens typ) en underliggande tillgång för ett visst pris innan warranten har löpt ut. Detta pris kallas för lösenpris på svenska och strike price på engelska.
Det är mycket vanligt att warranter har aktier som underliggande tillgång, men det går att skapa warranter baserat på många andra tillgångstyper så det måste inte vara just aktier.
Företag använder sig ofta av warranter för att få in nytt kapital, vanligen i samband med att aktier eller obligationer utfärdas. Det är vanligen företaget självt som utfärdar warranter, med aktier i företaget som underliggande tillgång.
En call warrant ger innehavaren rätt (men ingen skyldighet) att köpa den underliggande tillgången till ett visst pris (lösenpriset) före utgångsdatumet.
Om marknadspriset på den underliggande tillgången stiger över lösenpriset, kan innehavaren köpa tillgången till ett lägre pris och potentiellt sälja den till marknadspris för att tjäna på skillnaden.
En put warrant ger innehavaren rätt (men ingen skyldighet) att sälja den underliggande tillgången till ett visst pris (lösenpris) före utgångsdatumet. Har man en putt warrant hoppas man alltså på att marknadspriset på den underliggande tillgången ska falla under lösenpriset.
Warranter klassificeras som europeiska eller amerikanska baserat på när de kan utövas. Det handlar alltså inte om i vilken del av världen de har utfärdats.
Warranter i europeisk stil kan endast utövas just på utgångsdatumet, medan warranter i amerikansk stil kan utövas när som helst före utgångsdatumet.
Warranter utfärdas som en del av en nyemission av aktier eller obligationer, vilket ger investeraren en ”bonus” för att delta i finansieringen. Efter utfärdandet kan warranter handlas på sekundärmarknaden, likt aktier.
Varje warrant har ett lösenpris och ett utgångsdatum. Lösenpriset är det pris till vilket innehavaren kan köpa (call warrant) eller sälja (put warrant) den underliggande tillgången.
Utgångsdatumet är sista dagen då warranten kan utövas. För en europeisk warrant är det också den enda dagen warranten kan uttövas.
Warranter erbjuder hävstång, vilket innebär att en liten investering kan leda till stora vinster, eller stora förluster, beroende på rörelsen i den underliggande tillgången. Detta gör dem till attraktiva spekulationsverktyg för vissa investerare.
Warranter utfärdas vanligen av ett företag istället för av någon oberoende tredje part och med företagets egna aktier eller obligationer som underliggande tillgång.
När en investerare väljer att utöva en sådan warrant för att köpa aktier kommer de att få nyemitterade aktier. Därför innebär köpwarrants som används att det blir en utspädningseffekt – de kommer att finnas fler aktier i företaget än tidigare.
Jämfört med en aktieoption brukar en warrant som bygger på aktier ha en mycket längre tidsperiod mellan utfärdandet av warranten och förfallodatumet – i många fall rör det sig om flera år snarare än några månader.
Warrants förekommer för både vanliga aktier och preferensaktier.
Inom finansvärlden är bond det engelska ordet för obligation, och warrant-linked bonds är alltså obligationer som utfärdas ihop med warrants. Det brukar gå att separera warranten från obligationen och sälja den separat på warrant-marknaden. Warranten innebär alltså att obligationen kan bli lite mer åtråvärd än vad den skulle vara utan den lilla extra present.
Wedded warrants, även kallade wedding warrants, är warranter som inte går att separera och använda separat från de instrument de är länkade till. Innehavaren behöver ge upp obligationen eller preferensaktien för att kunna utöva warranten.
Vid har tidigare gått igenom att det är vanligt att ett företag utfärdar warrants där deras egna aktier är den underliggande tillgången. Det är dock inte alltid så, utan det förekommer också att finansiella institutioner utfärdar warrants. Covered warrants utfärdas av en finansiell instution och när en innehavare väljer att utöva sin köpwarrant för att köpa de underliggande aktierna är det den finansiella institutionens ansvar att se till att det finns aktier att köpa. Det är vanligt att covered warrants har aktier som underliggande tillgång, men de kan ha nästan vad som helst som underliggande tillgång – till exempel valuta, råvaror eller något viss finansiellt instrument.
Warranter kan vara extremt volatila. Priset på en warrant påverkas inte bara av priset på den underliggande tillgången utan också av tidsvärdet (tiden kvar till utgångsdatumet) och marknadens volatilitet.
Marknadsvärdet på en warrant tenderar att gradvis gå ned i takt med att utgångsdatumet närmar sig, om inte prisrörelserna i den underliggande tillgången kompenserar för detta. Detta fenomen kallas tidsförfall.
Warranter kan leda till utspädning av aktieägarnas innehav om de utövas, eftersom antalet utestående aktier ökar när vissa typer av call warranter utövas.
Att spekulera med hjälp av warranter kräver vanligen noggranna efterforskningar och en god förståelse av de underliggande tillgångarnas marknad om man vill gå plus över tid. Investerare bör överväga sin risktolerans och investeringsmål noggrant. Det är också viktigt att förstå de specifika villkoren för varje warrant, inklusive lösenpris och utgångsdatum, för att göra informerade investeringsbeslut.
Warranter erbjuder chans till hög avkastning men kommer också med hög risk. De är mest lämpade för erfarna investerare som har kunskapen att navigera bland de komplexa risker och möjligheter som dessa instrument innebär.
Nej. Warrants ger dig inte rätt att rösta på bolagsstämman, och om det sker en aktieutdelning är det bara innehavare av aktier som får något. Warrants används i spekulationssyfte eller för att hedga en annan affär.
De kan vara börsnoterade, men det är mycket vanligare att warranter handlas over-the-counter (OTC) och inte är börsnoterade.
Nej, de har inte förbjudits i USA, men de är inte längre flitigt handlade i USA som de brukade vara. Däremot finns det en mycket omfattande handel med warranter i vissa andra länder, bland annat Tyskland.