På denna sida
Obligationer är en av de grundläggande byggstenarna inom finansvärlden. De är skuldebrev som i många fall erbjudande relativt säkra investeringsmöjlighet jämfört med aktier och andra mer volatila tillgångar. Obligationer är ett viktigt verktyg både för investerare som söker stabila avkastningar och för obligationernas utfärdare som behöver få in pengar. I Sverige är statsobligationer vanligast, men det finns också länder – inklusive USA – där det inte är ovanligt att till exempel en kommun utfärdar obligationer och därmed lånar pengar från marknaden istället för vanliga banklån.
Kreditvärdigheten hos utfärdaren, och marknadens uppfattning om utfärdarens kreditvärdighet, kommer att ha stor påverkan på hur säkert det är att investera i obligationen. Det är alltså inte korrekt att säga att alla obligationer är lågriskinvesteringar.
En obligation är ett skuldebrev som utfärdas av en emitterande part, vanligtvis ett företag eller en statlig myndighet, som lovar att betala tillbaka det lånade beloppet (nominellt värde) vid en specifik framtidspunkt (löptidens slut) tillsammans med regelbundna ränteutbetalningar (kuponger). Obligationer ses som ett lån från investeraren till utgivaren.
En utfärdare med högre kreditvärdighet kan få investerare intresserade av obligationerna även om räntan är förhållandevis låg. En utfärdare med lägre kreditvärdighet kommer att behöva betala högre ränta för att någon ska vilja befatta sig med obligationerna, och kan ibland också behöva sockra budet på andra vis. Det fungerar ungefär som när vanliga privatpersoner vill låna pengar från banken – har du låg kreditvärdighet kommer banken att kräva en högre ränta, och andra lånevillkor kan också bli sämre för dig eftersom du ses som en högre risk.
Dessa är utfärdade av en stat och anses vara bland de säkraste investeringarna, beroende på landets kreditvärdighet.
Statsobligationer från ett land med mycket hög kreditvärdighet används ofta av investerare som vill minska sin risk rejält, till exempel för att en portfölj har blivit alltför hög-risk och behöver ballanseras eller för att det är stormigt på marknaderna och de vill parkera sina tillgång i en ”säker hamn”.
Kommunobligationer utfärdas av kommuner, regioner eller andra lokala myndigheter. I vissa länder kan de göras skattebefriade, för att öka investerarnas intresse i dem.
Desa obligationer utfärdas av företag och deras säkerhet varierar beroende på företagets finansiella hälsa. Företagsobligationer erbjuder vanligtvis högre avkastning än statliga obligationer, men med större risk.
En obligations nominella värdet är det belopp som obligationens utgivare förbinder sig att betala tillbaka vid löptidens slut. Det är också den bas som räntan (kupongen) beräknas på.
Kupongräntan är den ränta som utbetalas till obligationens innehavare, vanligtvis årligen eller två gånger per år. Räntan kan vara fast eller rörlig.
Obligationens löptid är tiden från utgivningen till den punkt då det nominella värdet ska återbetalas. Löptiderna varierar från korta (mindre än ett år) till långa (upp till 30 år, och i vissa fall ännu längre).
Risken att utgivaren inte kommer att kunna fullgöra sina betalningsskyldigheter. Högre kreditrisk leder ofta till högre räntor.
Risken för att värdet på obligationen faller på grund av stigande marknadsräntor. Långa löptider och fasta räntor ökar denna risk.
Risken att du som investerare inte hittar en köpare om du behöver sälja obligationen före löptidens slut.
Risken att räntan för de pengar som investeras om från kupongutbetalningar blir lägre än den ursprungliga obligationens ränta.
Obligationer erbjuder en möjlighet till stabil avkastning och kan spela en viktig roll i en välbalanserad investeringsportfölj. Genom att förstå de grundläggande egenskaperna och riskerna med olika typer av obligationer kan investerare göra mer informerade beslut som passar deras individuella investeringsstrategier och mål.