På denna sida
Grunden till forexhandel är att man byter en viss mängd av en valuta mot en viss mängd av en annan valuta, till exempel 9 SEK mot 1 USD. Forex, även kallat fx, står för ”foreign exchange”, det vill säga utländsk valutaväxling.
En del av forexhandeln på den globala valutamarknaden har sin grund i att någon, till exempel ett företag, har ett reelet behov av att växla en valuta mot en annan. Ett svenskt exportföretag som fått betalt i euro kan behöva växla över det till svenska kronor, en svensk som ska åka på semester till Turkiet kan vilja växla svenska kronor mot turkisk lira, och så vidare. Exportföretaget växlar virtuellt hos sin svenska bank och semesterfiraren växlar till sig fysiska pengar på flygplatsens växelkontor, och allt kan kännas mycket lokalt, men kursen de får hänger ihop med de rörelser mellan olika valutor som sker på den globala valutamarknaden där enorma belopp rör sig fram och tillbaka.
På denna valutamarknad sker idag en mycket stor del av växlingarna inte för att någon har ett praktiskt behov av att skaffa sig en viss valuta, utan i rent spekulationssyfte. En skicklig forexhandlare kan tjäna stora belopp på att köpa och sälja valutor och dra nytta av att växelkurserna ständigt varierar för valutor som inte är fixerade.
Läs vidare om du vill lära dig mer om hur forexhandel fungerar och hur man som vanlig hobbyhandlare kan tjäna pengar på forexhandel online.
Den globala valutamarknaden består av många olika aktörer. Det här är världens största finansiella marknad och den har haft en enorm tillväxt under de senaste 50 åren. För närvarande motsvarar den dagliga handelsvolymen ungefär 7.5 triljoner USD och ungefär 90% av det är spekulationshandel.
Här är några exempel på viktiga aktörer på forexmarknaden:
Centralbanker agerar på valutamarknaden för att uppfylla sina olika målsättningar, särskilt vad gäller den inhemska valutans styrka i förhållande till stora valutor som USD och EUR. Målsättningarna varierar; en centralbank kan ha i uppdrag att försöka hålla uppe värdet på den egna valutan, medan en annan försöker pressa ned värdet för att gynna inhemska exportföretag, och ibland kan det helt enkelt vara någon slags stabilitet och förutsägbarhet som eftersträvas.
Förutom centralbankerna är också vanliga banker aktiva på valutamarknanden, liksom andra stora finansiella institutioner. Här hittar vi till exempel aktörer som behöver kunna erbjuda sina kunder valutaväxling och genomföra internationella transaktioner. Dessutom kan valutaspekulation vara en del av omhändertagandet av kunders investeringsportföljer. Vissa banker/institutioner sysslar med spekulationshandeln från sina egna dealings desks.
Hedgefonder ägnar sig ofta åt ren valutaspekulation, inklusive arbitrage.
Multinationella storföretag kan behöva växla över stora mängder valuta, till exempel för att kunna genomföra köp och betalningar, och för att hämta hem vinster till landet där huvudkontoret ligger. Det är också vanligt att multinationella storföretag ägnar sig åt hedging för att minska sin exponering mot växelkursrisker.
På forexmarknaden handlas valutor alltid i par, till exempel EUR/USD, USD/JPY och EUR/GBP.
Växelkursen anger priset för hur mycket av den andra valutan (quote currency) som behövs för att köpa en enhet av den först valutan (base currency).
Exempel:
EUR/USD 1.0719
Här är Euro basvaluta och United States dollar motvaluta.
Växelkursen innebär att du behöver betala 1.0719 USD för att köpa 1 EUR.
I det här exemplet är de två valutorna alltså värda ungefär lika mycket, men euron är värd lite mer än dollarn.
Viktigt: I svenskan använder vi kommatecken (,) som decimaltecken i tal, men inom forexhandeln är det engelskan och dess regler som gäller, därför anges tal med punkt (.) som decimaltecken istället. 1.0719 USD är alltså strax över 1 dollar och 7 cent.
Det kan hända att du stöter på en växelkurs som anges såhär:
EUR/USD 1.0719 / 21
Detta innebär att bid price är 1.0719 och ask price är 1.0721.
Om du säljer 1 EUR får du 1.0719 USD i utbyte.
Om du däremot köper 1 EUR måste du betala 1.0721 USD för den.
Skillnaden mellan bid price och ask price kallas spread. I just det här exempel är spreaden 2 pips, eftersom det är två steg från 1.0719 till 1.0721.
Många forexmäklare tjänar stora pengar på spreads. Det är gynnsamt för dem att handlare som använder dem inte betalar samma växelkurs när de köper som när de säljer. Valutahandlare brukar därför anstränga sig för att hitta mäklare som har så små (tajta) spreads som möjligt för de valutor de vill handla med. Generellt sett är spreadsen tajtare för de valutapar som omsätts mest på forexmarknaden, till exempel EUR/USD och GBP/USD. Vill man handla med mer ovanliga valutapar får man räkna med bredare spreads.
Dyatradern Alex bedömer att euron kommer att minska i värde i förhållande till den amerikanska dollarn och vill därför köpa USD nu och betala med EUR.
Hon genomför affären till växelkursen EUR/USD 1.1000 and köpen en standardlot om 100 000 enheter.
Alex behåller sin position tills växelkursen har ändrats med 57 pips till EUR/USD 1.1057. Då säljer hon, vilket innebär en vinst på €518.18.
Varför blev vinsten €518.18?
När du räknar på om ett beslut kommer att vara lönsamt i slutänden måste du även ta hänsyn till spreads och kostnader förenade med transaktionen.
De valutapar som handlas allra mest (störst volym) på forexmarknaden brukar kallas majors, de som handlas något mindre kallas minors och de övriga är exotics. Majors kännetäcknas av höga handelsvolymer, hög likviditet och tajta spreads. Man kan räkna med att spreadsen är som tajtast för majors, något vidare för minors och ännu vidare för exotics.
Det finns inte någon universell defintion för exakt var gränsen går mellan major, minors och exotics. Vissa källor listar till exempel bara de fyra eller fem mest handlade paren som majors, medan andra anser att det finns sju, åtta, nio eller tio majors. På samma sätt tvistar experterna om exakt var gränsen går där ett valutapar inte ska räknas som minor utan exotic.
Som du kan se är valutorna i alla dessa par valutor som hör till mycket starka ekonomier. Vissa av dem är också valutor som räknas som ”säkra” valutor, vilka tenderar att öka i världe när det inträffar oroligheter som får investerare att vilja minska risknivån i sina portföljer. Den amerikanska dollarn, den japanska yenen och schweizerfrancen är alla exempel på valutor som ses som extra säkra.
Nej, det måste du inte, eftersom det finns många olika derivat som har växelkurser som underliggande tillgång.
Att faktiskt köpa och sälja valuta är det vi kallar för spot trading. Det innebär att man köper en valuta och betalar i en annan, i enlighet med den köpta valutans aktuella spot rate.
Vill man inte ägna sig åt spot trading kan man istället använda sig av derivat. Till exempel har det blivit mycket populärt bland hobbyhandlare att använda sig av Contracts for Difference (CFD:er) för att spekulera på valutakurser. Mäklare som erbjuder handel med CFD:er för hobbyhandlare brukar samtidigt också erbjuda hävstänger, vilket har bidragit till instrumentets popularitet.
Hävstångshandel innebär att du bara satsar en del av totalsumman i form av pengar som tas ur ditt handelskontot hos mäklaren – resten lånar du från mäklaren för att kunna fullgöra affären. Du kan till exempel ta 1 000 kronor ur ditt konto och låna 9 000 kronor för att göra en affär om totalt 10 000 kronor. Detta är givetvis lockande för många handlare eftersom större volymer gör det möjligt att göra rejäla vinster även på små kursrörelser. Samtidigt innebär det förstås att det också blir möjligt att göra rejäla förluster. Du måste betala tillbaka de pengar du lånat från mäklaren oavsett om affären går med vinst eller förlust för dig. Hävstänger bör därför användas med varsamhet och det blir extra viktigt att ha en väl genomtänkt riskhanteringsstrategi på plats.
Om man vill ägna sig åt valutaspekulation är det bra att känna till de olika aktörer och faktorer som tenderar att har stor påverkan på växelkurserna och vad som brukar få växelkurser att röra sig i ena eller andra riktningen.
Värt att tänka på är också att eftersom det sker så mycket spekulationshandeln med forex kan den blotta idén om att en växelkurs kommer att påverkas i en viss riktning av en viss händelse göra att det blir en självuppfyllande profetia.
Här är några exempel på faktorer som kan påverka:
Centralbanker kan påverka växelkurser med olika metoder. En centralbank kan till exempel ändra reporäntan inom landet eller den monetära unionen, för att försöka uppnå vissa mål vad gäller den egna valutan. När räntan höjs tenderar det att öka efterfrågan på den inhemska valutan, vilket stärker den gentemot andra valutor.
Händelserna på valutamarknaden är nära förbundna med händelser på andra stora finansiella marknader, till exempel de stora aktiemarknaderna och handeln med statsobligationer och råvaror. Händelser som sker på en marknad kan påverka vad som sker på en annan, både direkt och indirekt.
När ekonomiska nyheter offentliggörs kan det påverka valutakurserna. Det gäller till exempel offentliggörande av data rörande inflation, arbetslöshet, bruttonationalprodukt, försäljningssiffror för detaljhandeln, handelsballans, råvarupriser, och olika index.
Ibland är det inte befintlig data som offentliggörs, utan spekulationer där experter inom området berättar om vad de tror kommer att ske.
Politiska nyheter kan ha en stor påverkan på valutakurser, till exempel valresultat, resultat av omröstningar, politisk oro, internationella handelsavtal och offentliggörandet av någon ny policy.
Nyheterna om det ryska anfallskriget mot Ukrain år 2022 fick till exempel den ryska rubeln att falla mot de flesta valutor.
Både naturkatastrofer och sådana som orsakats av människor (till exempel terrorattacker) kan påverka växelkurser. I vissa fall sker bara en plötslig, snabb förändring som inte blir långvarig, men i andra fall blir förändringarna mer långsiktiga och det kan ta tid för en valuta att återfå investerarnas förtroende.
Om händelsen är tillräckligt stor kan den förutom att sänka den lokala valutan också också öka inströmningen av köp av valutor som bedöms extra säkra. Då kommer kapitalet inte bara från valutahandlare som ändrar sina positioner, utan också från handlare på andra finansmarknader som vill minska sina portföljers riskexponering. Terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 innebar till exempel att investerare ökade sin exponering mot Schweizerfrancen.
Här är några exempel på varför valutahandel online blivit så populärt bland småskaliga hobbyhandlare.
Den globala valutamarknaden är igång fem dagar i veckan, men på grund av tidsskillnaderna mellan olika delar av världen är den stängda perioden under helgen betydligt kortare än 48 timmar. Dessutom finns det mäklare som låter dig spekulera på over-the-counter handel med valutor under helgpausen. Sammantaget innebär det att man kan ägna sig åt valutahandel när det passar en själv, istället för att behöva inrätta resten av sitt liv för att passa ett visst handelsfönster. Detta är en bonus för personer som har handel som en hobby och har ett jobb att sköta, eller som har andra förpliktelser som gör att de behöver flexibilitet på den här puntken.
De mest handlade paren på valutamarknaden har enormt hög likviditet, vilket gör att du blixtsnabbt kan öppna och stänga positioner.
Valutakurser kan vara extremt volatila, vilket är både en välsignelse och en förbannelse. Det är inte förvånande att många spekulationshandlare älskar den här miljön, där förmögenheter kan byggas upp och försvinna från ett ögonblick till ett annat.
Det går att hitta mäklare där valutahandeln innebär väldigt låga transaktionskostnader. Extra tydligt blir det när man jämför med vad det kan kosta att till exempel ägna sig åt optionshandel eller köpa och sälja aktier.
Som nybörjare räcker det med att lära sig hur ett enda valutapar fungerar och fokusera på det. Om du är sugen kan du fördjupa dig i andra par efter hand när du blivit mer varm i kläderna, men det är inte något krav för att vara en långsiktigt framgångsrik valutahandlare. Tvärt om är det en styrka att kunna fokusera; många nybörjare bränner igenom sin bankrulle snabbt för att de sprider ut sig för tunnt och handlar med lite av varje utan att ha riktigt bra koll på något av paren.
Det finns idag en stor mängd mäklare att välja mellan online, så du behöver inte nöja dig med mäklare som ger dig dåliga villkor eller verkar vara opålitliga.
Att ha valutahandel som hobby är lagligt i de flesta länder, inklusive Sverige.
Inom den Europeiska Unionen relgeras branchen framförallt genom EU:s direktiv och förordning om värdepappersmarknaden, Mifid 2 och Mifir, vilka antogs av Europaparlamentet och rådet i maj 2014 och trädde i kraft den 3 januari 2018. Den Europeiska värdepappersmyndigheten, ESMA, utfärdar gemensamma riktlinjer och rekommendationer.
Relevant myndighet i Sverige är framförallt Finansinspektionen.
Daytrading innebär att man aldrig lämnar några positioner öppna över natt. Innan handelsdagen är slut ska alla positioner vara stängda.
Det engelska ordet scalping används som benämning på en handelstrategi där man öppnar och stänger ett mycket stort antal positioner under ett mycket kort tidsfönster. Grundtanken är att man tjänar väldigt lite på varje enskild affär eftersom växelkursen knappt hinner ändra sig något, men eftersom man gör så många små affärer kan den sammanlagda profiten blir stor. Givetvis fungerar det åt andra håller också; man kan snabbt göra rejäla förluster.
När man inte ägnar sig åt daytrading utan håller positioner öppna lite längre, till exempel i några dagar eller ibland veckor, brukar det kallas swing trading. Det rör sig varken om daytrading eller långsiktiga investeringar. Swing trading används för att tjäna pengar på längre trender än de små rörelser som sker under en handelsdag.
När en valutahandlare gör långsiktiga investeringar – där tidshorisonten är månader eller till och med år – brukar det kallas för position trading. Med den här strategin håller man inte koll på växekurserna varje dag eller vecka, utan man förlitar sig på att man gjort en korrekt bedömning vad gäller långsiktiga strömningar som kommer att ta valutans värde i en viss riktning. Position trading kan också handla om att ”parkera” kapital i en valuta man bedömer vara säkrare än andra alternativ, till exempel parkera kapital i US dollar eller Schweizerfranc när det stormar på aktiemarknaderna, eller parkera kapital som motvikt till mer riskfyllda investeringar man har i portföljen.
När den officiella handeln med valutor sker varierar runt om i världen eftersom vi har olika tidszoner. Detta innebär att handelssessionerna för de allra viktigaste platserna (där störst volymer omsätts) inte är synkroniserade. Många daytraders passar på att handla när viktiga sessioner överlappar varandra eller ligger precis i brytpunkten mot varandra, eftersom man brukar kunna få se extra stora svängningar då. Det kan också uppstå arbitragemöjligheter.
Börjar i Frankfurt klockan 6:00 GMT, men London startar inte förrän en timme senare. London startar klockan 7:00 GMT och avslutas klockan 15:00 GMT. När London-sessionen kommer igång brukar det innebära att handelsvolymerna går upp rejält. Volatiliteten brukar vara hög under den här sessionens topp. Under Europa/London-sessionen är de Europeiska statliga institutionerna öppna och kan till exempel publicera nyheter.
Denna session öppnar klockan 09:30 lokal tid i New York, då det redan är lunchtid i Europa. US fundamental data får offentliggöras redan klockan 08:30 lokal tid i New York, vilket är viktigt att ta med i beräkningen.
Den här sessionen börjar med att handeln sätter i gång i Nya Zeeland och Australien, och fortsätter sedan gradvis väster ut. Sydney öppnar klockan 23:00 GMT och stänger klockan 8:00 GMT. Tokyo öppnar och stänger två timmar senare än Sydney.
Jämfört med Europa och USA är volymerna mindre, men handeln med valutorna NZD, AUD och JPY brukar vara extra stor och livlig medan den asiatiska sessionen är igång.
Viktigt: