På denna sida
Att investera i fonder är en mycket populär sparform. Fonder erbjuder en möjlighet att sprida riskerna och få tillgång till en bred portfölj av investeringar som förvaltas av professionella fondförvaltare. I denna guide tittar vi på vad fonder är, olika typer av fonder som finns tillgängliga och några viktiga överväganden att tänka på innan du investerar.
Fondsparande kan vara ett bra sätt att bygga upp ditt sparande över tid. Genom att diversifiera dina investeringar och välja fonder som matchar din riskprofil och finansiella mål, kan du arbeta mot att uppnå en sund ekonomisk framtid. Det är dock viktigt att regelbundet övervaka dina investeringar och anpassa din portfölj vid behov för att reflektera över förändringar i dina finansiella mål eller i den ekonomiska miljön. Genom att göra välgrundade val och undvika vanliga fallgropar kan du maximera din potential för en framgångsrik investering.
En fond är en form av kollektiv investering där många investerares pengar samlas ihop och investeras i en portfölj av olika tillgångar. Fonden förvaltas av en professionell fondförvaltare som fattar beslut om köp och försäljning av tillgångar med målet att maximera avkastningen för fondens delägare, samtidigt som fondens investeringsregler följs.
Styrreglerna för hur en fond kommer att investera varierar från fond till fond, så det gäller att hålla koll på vad man väljer. Fonder kan investera i allt möjligt, till exempel aktier, obligationer, fastigheter och komplex finansiella instrument. Förutom inriktning vad gäller vilka typer av tillgångar man investerar i kan fonder också ha olika inriktning på andra vis och till exempel fokusera på en viss nisch (t ex bioteknik), ett visst geografisk område (t ex Sydostasien) eller särskilja sig på andra vis. Det finns också fonder som har olika etiska eller religiösa inriktningar och avstår från att investera i vissa typer av verksamheter.
Aktiefonder investerar helt eller huvudsakligen i aktier (ramarna framgår av informationen från fonden) och erbjuder god potential för hög avkastning, men med högre risk jämfört med flera andra fondtyper. De kan fokusera på specifika geografiska regioner, sektorer eller ha en global inriktning.
Obligationsfonder investerar i skuldebrev och är generellt sett mindre riskfyllda än aktiefonder, men exakt risknivå beror förstås på vilka skuldebrev fondförvaltaren väljer. Obligationsfonder kan ge en stabil inkomst i form av ränta, men med lägre avkastningspotential.
Blandfonder innehåller en mix av både aktier och obligationer, vilket kan erbjuda en balans mellan risk och avkastning. Fördelningen mellan aktier och obligationer kan variera beroende på fondens inriktning.
Indexfonder är en typ av aktiefonder som följer ett specifikt börsindex, som exempelvis OMXS30. Dessa fonder strävar efter att spegla utvecklingen av indexet de följer, och har ofta lägre förvaltningsavgifter än aktivt förvaltade fonder. Varje krona du slipper betala i avgifter är en krona du kan investera istället, och som kan ge avkastning. Med ränta-på-ränta effekten i åtanke kan det löna sig att välja fonder som håller avgifterna så låga som möjligt.
Dina investeringsmål bör vara grunden för alla beslut du tar. Är du ute efter långsiktig tillväxt, eller söker du efter regelbunden inkomst? Dina mål kommer att påverka vilken typ av fond som är mest lämplig för dig.
Tänk igenom din risktolerans och din investeringshorisont innan du väljer vilken typ av fond du vill investera i. Kom ihåg att högre potentiell avkastning ofta innebär högre risk. Dina finansiella mål är av stor vikt här. Vill du ha stabil inkomst, kapitaltillväxt, eller en kombination av båda? Detta kan påverka valet av fond.
Det är vanligt att spara i flera fonder samtidigt, med olika investeringsmål och investeringshorisonter, och därmed också olika nivåer av risktolerans. Att spara i flera fonder innebär också en ökad riskspridning.
Titta på fondens avgifter, inklusive förvaltningsavgifter och andra kostnader, eftersom dessa kan äta upp en del av din avkastning över tid. Det är viktigt att ta hela kostnadsbilden i beaktande. Ger den här fonden verkligen så pass mycket högre avkastning att den är värd kostnaderna?
Gör grundliga efterforskningar eller rådgör med en finansiell rådgivare för att förstå mer om fonder och hur man tyder informationen om de olika fondernas inriktning och prestation.
Viktigt: Tänk på att en finansiell rådgivare som arbetar för ett företag som vill att du ska investera genom dem (till exempel din bank) inte är en opartisk rådgivare. Han eller hon kan absolut ge välunderbyggda investeringsråd i enlighet med dina preferenser, men bara inom ramarna för vad deras arbetsgivare har att erbjuda.
Att välja rätt fond kan vara en utmaning, särskilt med tanke på det breda utbudet av tillgängliga alternativ. Här nedanför är några tips som förhoppningsvis kan hjälpa dig att fatta bättre beslut.
Steg 1: Lär dig om vad fondprospektet, faktablad, erbjudandehandlingar och annan relevant dokumentation är och hur man läser dem, tolkar dem och destillerar fram viktig information ur dem.
Steg 2: Börja använda dig av fondprospektet, faktablad, erbjudandehandlingar med mera för att syna fonder i sömmarna innan du investerar.
Fondens prospekt innehåller viktig information om fondens mål, strategi, avgifter och risker. Det är ett mycket viktigt dokument som bör läsas noggrant innan du investerar.
Även om tidigare prestation aldrig garanterar framtida resultat, kan historiska prestationer ge en indikation på hur fonden har hanterat olika marknadssituationer under sin historia. Titta på både långsiktiga och kortsiktiga resultat för att få en mer balanserad bild.
Hur har fonden presterat i jämförelse med till exempel en indexfond? Har den här fonden bara gjort bra ifrån sig när ekonomin går väldigt bra? Har den här fondförvaltaren hanterat knepiga marknadssituationer bättre än genomsnittet? Är det värt att betala pengar för den aktiva fondförvaltningen av den här fonden?
Här ovanför nämnde vi hur våra val kring risk ofta är kopplade till investeringsmål och tidshorisont. Men det sagt, så finns det också andra faktorer som påverkar. Vissa investerare vill till exempel aldirg investera i högriskfonder, även om de har ett investeringsmål och en tidshorisont som – i allmänhet – innebär att en förhållandevis hög risk skulle vara att rekommendera. Det är dina pengar och det är du som tar risken, så låt inte någon pressa dig att göra investeringar som inte känns bra för dig. Om du föredrar lägre risk kan till exempel obligationsfonder vara lämpliga, eller aktiefonder med uttalat lägre riskprofil än den genomsnittlig aktiefonden. Blandfonder är en annan lösning som passar vissa försiktiga investerares riskpreferenser.
Viktigt: Risken är aldrig noll. Att investera pengar innebär att man riskerar dem.
Varje krona du betalar i avgifter är en krona du inte kan investera och som därför inte kan ge avkastning. Höga avgifter kan därför kraftigt minska din totala avkastning över tid. I vissa fall är det värt det, för att fonden presterar så mycket bättre än till exempel en indexfond med låga avgifter. I andra fall är det bortkastade pengar.
Jämför avgifter mellan olika fonder och tänk på hur de kan påverka din investering. Titta på hela kostnadsbilden, det vill säga alla kostnader du kommer att betala.
Investera inte i en fond enbart för att den har haft hög avkastning nyligen, för att den är populär just nu eller för att den hyllas i tidningarna eller av finansbloggare. Dina beslut bör baseras på dina egna efterforskningar och anpassas till dina personliga finansiella mål.
Ja, det finns väldigt framgångsrika investerare som tjänar mycket pengar på att följa trender, till exempel på aktiemarknaden, men det är investerare som också är mycket skickliga på att sälja av i rätt tid. De håller koll på trender och analyserar dem, men de följer dem inte impulsivt.
Att spara i en fond hyllas ofta som en bra metod för småsparare att diversifiera, men mitt råd är att du inte nöjer dig med att sätta dina pengar i en enda fond och tänka att du nu har diversifierat tillräckligt. Att lägga hela sitt sparande (eller hela sitt fondsparande) i en och samma fond kommer med sina egna risker och du riskerar att drabbas väldigt hårt om fondförvaltaren inte presterar väl – eller om fonden visar sig vara i händerna på ett oseriöst företag.
Mitt råd är att du sprider ditt fondsparande över flera olika fonder som ligger hos olika fondförvaltare, och att du väljer fonder så att du får en högre grad av diversifiering, till exempel vad gäller branscher, geografiska marknader och vilka typer av värdepapper fonderna investerar i.
Om en fond har gått bra historiskt och passar många av dina preferenser är det lätt hänt att man struntar i att kolla kostnaderna och tänker att någon procent hit eller dit inte spelar någon roll när en fond går så här bra. Sanningen är dock att det är viktigt att ha full koll på hela kostnadsbilden och fatta väl avvägda beslut.
Var medveten om alla avgifter som är associerade med fondinvesteringen. Även små skillnader i avgifter kan ha stor inverkan på din avkastning över tid.
En av lockelserna med fondsparande är ju förstås enkelheten. Man väljer ut några fonder, investerar sina pengar och/eller sätter igång ett månadssparande – och kan sedan slappna av. Fondförvaltarna tar hand om det dagliga arbetet och du betalar fondavgifter till dem i utbyte.
Den tråkiga sanningen är dock att man behöver hålla viss koll även om man investerar i fonder. Du kommer förmodligen höra en hel del råd av typen ”det bästa du kan göra är att bara sitta still i båten” och ”man måste ha en långsiktig tidshorisont”. Men i vissa fall måste bryta mot dessa råd och kliva in för att justera sin portfölj – av flera olika anledningar.
Både din finansiella situation, dina önskemål och marknadens tillstånd kan förändras över tid. Det är viktigt att regelbundet granska och justera din investeringsportfölj för att säkerställa att den fortfarande motsvarar dina preferenser.